Senaste inläggen

kul

Av P - 2 januari 2008 13:13

att skriva igen...även om ljuset råder. Mörkret håller sig borta, men jag vet att det kommer att återvända som en självklar del av livet. Tankarna kring henne blir alltmer suddiga och alltmer avlägsna. Det är dags att gå vidare, det är dags att söka sig hem, det är dags att vara den jag är, det är dags att vara stolt...


Av P - 1 januari 2008 16:32

att livet kan vara så kasst visste jag inte. Att livet kan vara så underbart fattade jag inte. Att livet kan vara så farligt hade jag ingen koll på. Att livet kan vara så stor hade jag ingen aning om. Att livet kan vara så underbart hade jag missat. Att livet kan vara så jävla tungrott hade jag missuppfattat.


Att ens tankar med sin tröttsamma och envetna klang nästan kan kväva en, tog mig på bar gärning. Att livet pågår nu, att livet faller, att livet stiger, att livet flyger, att livet  vara, och allt detta sker på en o samma gång är ju helt sjukt egentligen, men det är väl det som gör det så fantastiskt. Mitt i all bedrövelse finns det en upphöjd medvetenhet att det vänder, det kan ske imorgon, det kan ske idag, det kan ske nu, men att det sker är obestridligt. Den vetskapen gör livet så fylligt. Den vetskapen gör livet till vad det är. Den vetskapen gör livet värt att leva. Den vetskapen gör livet påtagligt. Den vetskapen gör livet är större än allt annat.....Jag älskar livet oavsett vad....


kra m 

Av P - 1 januari 2008 16:32

att livet kan vara så kasst visste jag inte. Att livet kan vara så underbart fattade jag inte. Att livet kan vara så farligt hade jag ingen koll på. Att livet kan vara så stor hade jag ingen aning om. Att livet kan vara så underbart hade jag missat. Att livet kan vara så jävla tungrott hade jag missuppfattat.


Att ens tankar med sin tröttsamma och envetna klang nästan kan kväva en, tog mig på bar gärning. Att livet pågår nu, att livet faller, att livet stiger, att livet flyger, att livet  vara, och allt detta sker på en o samma gång är ju helt sjukt egentligen, men det är väl det som gör det så fantastiskt. Mitt i all bedrövelse finns det en upphöjd medvetenhet att det vänder, det kan ske imorgon, det kan ske idag, det kan ske nu, men att det sker är obestridligt. Den vetskapen gör livet så fylligt. Den vetskapen gör livet till vad det är. Den vetskapen gör livet värt att leva. Den vetskapen gör livet påtagligt. Den vetskapen gör livet är större än allt annat.....Jag älskar livet oavsett vad....


kra m 

Av P - 1 januari 2008 15:39

samma visa om igen...tredje gången som jag återigen fastnat i hennes garn. Jag kan inte skydda mig, har inget försvar, jag faller direkt av hennes närvaro, hennes lukt. Jag försöker stå pall, jag försöker vara stolt, men jag är less på att vara stolt.


Jag har varit så stolt, så rakryggad att jag missat hela poängen. Nu är det jag och mina känslor. Nu är det mina känslor som styr min verklighet. Inte en dag försent och inte en dag för tidigt. Jag faller fritt, men börjar se...börjar bli rädd igen. Det går inte att leva utan rädslor, det går inte att leva utan känslor, det går inte att leva utan närhet. Det går att dö svältdöden, fast du är välbeställd, det går att uppleva utan att leva, det går att knulla utan att vara där, men det går inte att älska utan närvaro.


Jag lyckades igår, jag lyckades dölja min osäkerhet, jag lyckades framstå som någon annan, någon cool, någon harmonisk, någon lugn, men hade jag verkligen lyckats, hade inte i själva verket bedragit mig själv...igen.


Kram


Av P - 9 december 2007 20:48

Det är som att komma in i livets affär o äta av allt det goda. Det mesta smakar fantastiskt och det finns fler smaker än man kan drömma om. Det är sant att det finns lite bittra godisar, men de är ganska få. Men jag är så ensam här...är det ingen annan som vågar smaka? Jag vågade aldrig gå in i affären tidigare, jag såg skylten, men öppnade aldrig dörren. Alla bara springer förbi....


Jag fortsätter.....

Av P - 30 november 2007 09:25

Nu krävs lite uppdatering. Situationen har inte förändrats så mkt. Jag vet inte vad jag har för känslor för AO, men våra frekventa möten börjar tära på min själ.


Jag har känt en frustration över att hon inte ser sig själv utifrån, men det är hennes liv o hennes beslut. Så länge det inte påverkar A, så får hon leva sitt liv....


Annars går det mkt upp o ner. Ibland känns det riktigt bra, ibland inte alls. Men det är väl så det ska vara. Livet. Jag längtar dock till någon form av stabilitet med bra sömn, träning och rutiner. Men livet pågår just nu....så det är bara att haka på.


Våga vara sann o ärlig, våga vara närvarande. Alla insikter finns kvar o det går att leva efter de o det känns stort. Livet känns stort, intressant o spännande, jag är inte längre vilsen. Jag  frågar mig själv vad jag vill o försöker inte leva upp till vad jag tror förväntas av mig. Det leder till ett oerhört prestigelöst lugn...


Var inte rädd....

kram

Av P - 16 november 2007 12:22

Bitterheten är alltid desktruktiv, men jag kan inte rå för det...känslorna sköljer över mig. Jag är förbannad, arg, besviken, sårad, allt på en gång. Det tar längre tid än jag trodde detta. Jag får försöka se allt det positiva jag fått i och med allt detta.


Men hon har varit grym mot mig, hon har behandlat mig som skit ibland, fullständigt respektlöst. Hur fan ska man bara kunna svälja det? Att de fortsätter träffas under dessa omständigheter är fullständigt idiotiskt o det påverkar alla negativt. Han bor kvar....det är bara att föreställa sig hans fru när han går ut. Vilken ångest hon ska känna. Vem tar ansvar för henne? Hon är ju fullständigt utlämnad.


Vem tar ansvar för mig o A. inte är det AO iaf. Hennes beteende krossar vår vänskapsrelation, hon sviker om o om igen. Inget är viktigt förutom honom. Hon lever aldrig i nuet bara för dessa möten. När ska hon börja tänka? Hon kunde skylla på någon förälskelse tidigare, men när ska ´hon börja använda huvet?


Hur ska jag kunna vara utan A....fy fan....


Av P - 8 november 2007 19:42

Nu förstår jag vad människor pratat om när det gäller kärlek o olycklig kärlek. Kärlek är djup, kärlek är underbart, kärlek gör ont, kärlek gör gott, kärlek är allt.


Att lära känna en människa på riktigt, på djupet, att känna tillit, ömhet, intimitet, sårbarhet och berondeskap, att vilja ge och att förundras varje dag över samma människa....det är kärlek.


Det är bara möjligt att känna så mkt om man tycker om och känner sig själv. Jag har nått dit nu.....kärlek gör ont just nu.


kram


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2008
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards